Bagare fick passa sig på 50-talet, så de inte åkte på en semmelböter.
Fettisdagen är inte förräns om fyrtionio dagar (den 28 februari 2017) vilket betyder att du har över en månad på dig att testa och hitta en vinnare för självaste semmeldagen. Det händer ju inte så mycket annat i januari, återvändningen till vardagen innebär helt enkelt att en får fira det en har..
Det sägs att en svensk kung åt ihjäl sig på semlor på 1700-talet. Adolf Fredrik närmare bestämt, som dyrkade semlor likt inget annat och kunde äta (alltför) rediga mängder bakverk. Bilden är lånad av MentalFloss.
I Sverige äter vi varje år cirka 40 miljoner semlor, en svindlande siffra med tanke på att bakverken en gång i tiden var oerhört dyra och räknades som statussymboler. Vetemjöl var mycket kostsamt under medeltiden och därför var det mest adel och kungligheter som firade med fettisbullar. I Gustav Vasas bibel från 1541, en av de första skandinaviska bibelöversättningarna, nämns bakade semlokakor blandade med olio som en form av offergåvor och i Köpenhamn näms simlebagare i skrifter från 1500-talet.
En norsk fastelavsbolle till vänster och finsk vastakukkel till höger.
I Finland och Norge äts semlan vanligtvis med hallonsylt istället för mandelmassa. I Norge förekommer även vaniljkräm. Tyskland, Slovenien och Österrike friterar brödet under fastlagen och fyller gärna med plommon- eller aprikossylt.
Kärt barn har många namn och kommer i många varianter helt enkelt! I Hötorgshallen hittar du dagsfärska semlor bakade med rediga mängder kärlek hos Gateau (bilden till vänster) och Thelins (höger).